Senaste inläggen

Av Inger - 3 maj 2009 00:04

Ja det är inte bara utomhus det är torka....sånt råder i Örnens huvud också. Det har varit väldigt jobbigt i min familj en vecka nu...med mycket grubbel och hjälplöshet. Det är inget jag kan berätta om....jag bara nämner det ifall jag verkat frånvarande och mer konstig än vanligt.


I morgon börjar jag med en (för mig) ny slags diet då inget med kolhydrater ska komma innanför truten på mig. Jag är väldigt okunnig om det så jag hoppas jag gör rätt när jag låter bli potatis, pasta, ris, bröd och....ja vad mer?? Just potatis blir det svårt att vara utan då det varit stadig basföda för mina maträtter. Men vill man bara så går det.

Så i morgon ska jag handla hem lite mat och börja om på ny kula med bantningen. Det har slarvats med det denna vecka då jag varit så nere.


Ikväll äter jag en liten påse choklad....jag har PMS och har varit så himla folkilsken denna gång. Stackars min son som varit i skottgluggen. Som tur är tar han det med ro....han är van nu efter att ha varit ensam kille med 2 kvinnor i familjen. Han vet att jag inget menar med mina utbrott :) 

ANNONS
Av Inger - 21 april 2009 14:58

Nu har ju bin, getingar och humlor kommit fram i värmen. De surrar förföriskt i kattöronen och så fort någon förivrar sig in i min lägenhet genom öppna fönster eller balkongdörr på vid gavel, kommer mina katter sättandes i sån fart att det blir sladdspår i golvet.

Det är nu min rädsla kommer fram...

Jag är inte för fem öre rädd för egen del, det är för katternas skull jag är rädd. De vill ju gärna leka med dom och sen mumsa i sig dom. För det mesta har de blivit stungna lite här och var på kroppen....men tänk om någon av dom får in en i munnen...och den sticker till? Vad tusan gör jag då? Munhåla eller svalg kan ju svullna igen precis som på människor, och då får de ingen luft. Vad gör man i en sådan situation? Man hinner knappast ända bort till veterinären.  Att skära ett snitt i strupen och föra ner en typ penna är inte jag människa till! Jag vet inte hur man gör det rätt så jag kan förvärra saken ordentligt :S Nää....det är bara att hoppas att det inte händer. Så fort jag hör ett surrande så är det jag hädanefter som lämnar sladdspår i golvet i min ivran att schasa bort katter från getingar mm. 

ANNONS
Av Inger - 16 april 2009 13:51

Jag och sonen har börjat banta....seriöst.

Nog har vi försökt genom åren, särskilt jag. En månad höll jag inne med allt som man inte ska äta då man bantar...var till förbannelse nitiskt med det. Efter en månad då skulle jag väga mig igen och...*suck*...inte ett enda kilo hade jag gått ner! Då gav jag upp...denna gång alltså. Man vill gärna ha lite uppmuntran från vågen förstår ni.

Det är bra att börja banta på våren för då rör åtminstone jag mer på mig. På vintern går jag i ide...jag är inte människa till att gå på ishala trottoarer med massa äcklig snö runt omkring mig. Men på våren blommar både naturen och jag upp. Man får mycket att göra på torpet, man går fler promenader osv.

Men det här med maten... Godis, chips, läsk, fett osv, det vet man ju att man ska ge sjutton i. Men att dra ut på tiden i affären med att stå och lusläsa alla förpackningar ifall de innehåller för mycket kalorier och fel fett...det är inte roligt. Det rör sig om nästan allt i matväg. Frukt och grönsaker är en självklarhet...och sånt nyttigt äter jag ju mycket av i vanliga fall. Men att tota ihop en middag som är nyttigt då? Kyckling utan skinn är  bra...liksom fisk...men hur gör jag med korven? Fettsnåla saker och ting smakar ofta inte så vidare gott. Light-grejer befattar jag icke mig med....de är inte så nyttiga som många tror. Inte är det gott heller.

Jaja....jag har en dotter som är bra på sånt, det är bara att fråga.


Men en sak vill jag gärna klarlägga. Jag VET att jag är tjock! Vänner och bekanta säger ofta: Men du är väl inte tjock?? Jo men det ÄR jag! Vågen och spegeln och känslan av att bära på ryggsäckar lite här och var ljuger inte!!

Så om jag pratar om min fetma så kom med råd istället! Jag tar inte illa upp...inte om det rör sig om omtänksamma råd. Då vet jag ju att ni bryr er. Däremot blir jag less när jag hör tjockisskämt....även om jag själv drar en. Lite som att förekomma kanske? Eller att inte ta sig själv på för stort allvar? Det jag menar är mer när man ser på en sitcom och det alltid är den tjocka personen som det ska göras narr av.  Sånt är bara så elakt.


Vad som verkligen fick mig att allvarligt fundera på en bantning var ju först och främst hälsan för mig och sonen. I andra hand är det alla bilder jag ser på mig: hakorna, de tjocka låren och magen som får mig att se ut som en 47-årig gravid kvinna! Man blir ledsen när man ser det. Ja innerligt ledsen. Jag minns ju mig som smal....Man rörde sig lättare, man blir även bemötad på ett annat sätt och det var roligare att prova kläder! ;)

Jaja...nu får vi hoppas att jag klarar av det här och möter sommaren åtminstone något kilo lättare. 

Av Inger - 14 april 2009 14:22

....KID ROCK!!!...av alla människor!

Visst gillar jag hans musik...men inte går jag och tänker på honom!

Jag åkte med honom på motorcykel i drömmen och det är bara ännu en sak som förvånar mig. Jag gillar bilar!..och inte motorcyklar.


Tänk om man visste vad som rörde sig i ens  hjärna egentligen. Vad som får en att drömma om platser och människor man aldrig går och tänker på. Varför dyker de upp? Sällan drömmer jag om sånt jag ständigt går och tänker på.

Jag sysslar inte med drömtydning, det finns så mycket annat man vill sysselsätta sig med. Men nog vore det "kul" att få veta vad tusan Kid Rock hade i mina drömmar att göra? ;P 

Av Inger - 8 april 2009 23:24

Ok...nu gör jag mitt andra försök att berätta om när vi fick Sussie och Zoomer OCH att jag sen sparar texten innan jag macklar runt lite här med bild och allt. Det GÅR ju faktiskt att lära gamla hundar att sitta ibland ser ni :D


Jenny hade länge pratat om att hon ville ha en katt. Då hade det gått en tid sen hennes marsvin Tusse dött och hon var sugen på ett nytt husdjur att älska. Ok...jag och John började planera lite då hon snart skulle fylla år. Jag känner en snubbe som bor på landet och jag hörde med honom ifall han visste någon där på landet som hade katt + kattungar. Han skulle höra sig för och inte långt därefter sms:ar han att hans vänners katt fått ungar. Jag fick adressen dit, ringde och fick lov att komma och glutta.

Jag och John kokade ihop en historia som löd så här för Jenny:

Killen på landet hade bjudit mig till en fika hos honom (hittade vi alltså på) och eftersom jag aldrig träffat honom live utan bara via mobil och nätet, så var jag för nervös att åka själv. Jag ville alltså att både Jenny och John skulle följa med mig som...ja...förkläde! *S*

Hon gick på det och vi åkte iväg. Först när vi kom fram till gården förstod hon att vi inte skulle till killen utan att något annat var på gång. (Ska nämna att snubben bara bodde en bit därifrån).


Jenny föll nog direkt för en randig liten kattkille som senare skulle få namnet Zoomer. Jag däremot kunde inte slita blicken från en grå unge som hade bakbenen så sött utspretade när den lapade mjölk! Nåja...EN katt skulle vi ju bara ha. Vi tingade den randiga och åkte hem...ungarna var ju för små än att skiljas från sin mamma.

Men jag kunde bara inte glömma den grå ungen och barnen övertalade mig att ringa upp kattägaren och liksom höra mig för OM jag kunde få tinga den grå också? Men jajjamensan...det gick bra!


Jaa...vi hämtade de två ungarna och de fick namnen Zoomer och Sussie. Nu har vi haft dom i 5,5 år och goare katter kan ingen ha! :)



Av Inger - 5 april 2009 00:13

Det ska vara jag som har ute innebandyklubbor på Tradera utan att veta hur i hela håken man ska kunna paketera in dom och skicka? Jag har fått bud på bägge nu från samma köpare så jag måste ju komma på det snarast. Men om någon av mina läsare här vet råd så kläm gärna fram det! *ber snällt*


Annars är det bloggtorka här. Jag hade ju kunnat skriva om min härliga dag på torpet...men bilderna och kommentarerna på bilddagboken. (Kunde inte länka den sidan då bdb blivit knäpp och bara visar "hemsidan".)


Idag kom lille far på besök. Han tog med mig till Lidl för att köpa lite grönsaker då det även är grönsakstorka här. Vi hade lite kassler hemma så han ville visa hur han brukar tillreda den med grönsaker. Det blev himla gott...så det ska vi göra om fler gånger. Han stannade länge...och när han gått pratade jag med brorsan i telefon i två timmar! Sen...dök jag i soffan med huvudvärk och för lite sömn i kroppen och sov en stund.

Det var min söndag det. :) 

Av Inger - 2 april 2009 13:23

Först skriver jag en massa om hur vi fick Sussie och Zoomer, sen när jag skulle lägga till en bild...ja då försvinner hela jävla texten!! Så jag skulle skriva av mig ilskan under denna rubrik och vad händer då? Jo...då publicerar den rubriken men inte texten!! Jaja...jag skulle sparat texten innan men inte kunde jag veta att denna sida kunde krångla så??

Nää...jag orkar inte skriva om allt igen utan väntar ett tag. Usch!! 

Av Inger - 1 april 2009 23:45

Sitter här med huvudvärk. Det får jag alltid när jag varit ute i gassande vårsol.  Men det kan det vara värt för livsglädjen vaknar när solen skiner, luften är varm, vägdammet yr omkring (jo faktiskt!) och  man ser hur det börjar bli grönt i markerna. Den här vintern som varit har varit så solfattig att vi bleknosar fullkomligt frossar i solstrålarna. Vi står där stilla och vänder upp ansiktena mot solen,  blundar och bara njuuuter.

Man får sån energi! Man vill komma igång på torpet med gräva, så, klippa gräs, kratta och få ont överallt för att man GJORT något! Ja inte för jag inget gör här hemma utan mer...ja trädgårdsjobb!


Det här är tredje året nu utan min mamma. Jag har inte kunnat sova i torpet ännu just för att hon inte finns där längre. Det är så svårt att gå där både inne och ute utan att hon finns där. Vi brukar sitta på stentrappan med kaffet och småprata om allt medan vi tittar ut över åkern. Vi brukar hjälpas åt med både ute och inne med allt. Hon fanns alltid där när man behövde prata med någon. Varje liten sak påminner om henne.  Men sorgearbetet får ta sin tid...och jag har tillåtit mig sörja. Det har mina barn också gjort. Tack och lov har jag kunnat gråta tillsammans med dom. För det har jag gjort...ofta ofta...


Men i år ska jag försöka mig på att sova där igen, även om mor inte har kaffet färdigt när jag kommer nerför trappan.... Ja jag ska försöka och går det inte så försöker jag igen på nytt. 

Presentation

Omröstning

En enkel fråga...Är du man eller kvinna som läser min blogg?
 Man
 Kvinna

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Örnens blog med Blogkeen
Följ Örnens blog med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se